cazzmatazz

men kom igen då!

2011-04-21T09:12:00.001-07:00

kan inte börja plugga. har spenderat tid på att göra egen glass, ätit, gjort mer ätit, springer upp och ner till mamma och hämtar godis, upp igen. facebook, koka kaffe, kissa, titta ut genom fönstret, sukta efter solen och promenad, provar skor (tror kanske kan funka snart!!), tar alvedon, hämtar mer godis, googlar recept, bloggar, facebook. alltså jag blir tokig!!

bor en tjej i mitt hus, som precis gick förbi utanför fönstret. hon ser alltid så tilfreds ut, på något sätt. härligt. nu gick hon i solen, tuggade på något. såg lugn och skön ut. avslappnad. tillfreds. på något vis påminner hon om anna från jmk.

2011-04-14T11:26:00.000-07:00

fy fan nedrans bajsfot! självömkan tillåtet. tröstar mig med ett stort paket ostkaka och jordgubbsylt. även chokladbollen och riesen fungerade som lite lugnande. stackars mig!

kolla mitt inslag här om ni inte sett!
ligger precis under stoa bilden, man kan skrolla åt höger. heter "alltid lättare att spela inför främlingar" och är intervju med john i peter, bjorn and john. åh, jag måste var såpass bra att jag kan gå till prakiken på måndag!

och fasen alltså, jag som precis kommit igång ordentligt med dansen, börja äntligen känna att det sitter, finns där, och känna mig stark och fit. och så blir det så här. fan fan fan. men saker händer och man måste acceptera. och se till att det blir bra. men det sista jag borde göra är ju att sätta i mig massa onyttigt. bir så trött påmig själv!

2011-04-10T09:01:00.000-07:00

sol utanför fönstret (bättre än grått även om man är inne), god kopp te och sn rejäl skål söndagsgodis. redo för kvällens plugg.

2011-04-05T04:50:00.001-07:00

även fått en kommentar av lyssnare. hihi, skoj. kör lite skrytrace här märker jag. men är inte så många som läser cazzmatazz ändå så. haha. om man inte orkar lyssna på hela programmet finns inslagen upplagda för sig på sveriges radios webbsida nu. ( i för sig tycker att man borde lyssna på hela, eftersom allt inte är med i inslagen :)

här är kommentaren från hanna. kul att inspirera. :)

Askmuseet

fint reportage från island. undrar om man kan hitta någon info på internet om museet som Olafur skulle öppna? ska nämligen till island i maj och blev sjukt sugen på att åka dit och se askan.

Hanna,

2011-04-03 15:26

puffas på sr

2011-04-05T04:38:00.000-07:00

hihi, mina inslag från island ligger som puff på sveriges radios förstasida! yey, lite kul. nä, mycket kul tänker jag minsann få tycka! :)

kolla HÄR. ligger som nummer tre i bildspelspuffarna.

p3 planet

2011-04-02T05:32:00.000-07:00

ikväll är det dags. klockan 18:06. mina islandsinslag är med i p3 planet. jag gör premiär i radion. haha. även första sålda frilansknäcket. härligt får jag säga.

men jag säger det med lite tvång, eller vad man ska kalla det. lite medveten uppmaning till mig själv att försöka tycka att det är just härligt, att jag faktiskt lyckats, att det är lite grymt. men det är knasigt att så fort det gäller en själv nedvärderar man saker och ting och tycker att "äh, det är väl ingenting". nu menar jag självklart inte ha med inslag i p3 planet är värsta grejen. men hade det varit någon annan i klassens inslag hade jag tyckt att det var mycket "coolare" än vad jag tycker nu. så ja, jag försöker jobba på mina maskulina egenskaper här och faktiskt var lite stolt! uppmanat folk att lyssna på facebook och twitter och så vidare.

och shit vad jag slitit. så hade jag inte fått med dem hade jag nog varit långt nere idag. men ärligt kan jag säga att livet börjar få lite ljus igen. av många anledningar. å det är sååå härligt!!!

har även bestämt mig för att köpa en lång fin sommarklänning och en hatt med stort brätte. solglajjorna till det och jag ska glida runt i sommar som en moviestar från 60-talet. det ni!

glöm inte att lyssna! antingen på radion eller HÄR.

(ps: lite kuriosa. min bild blev förstabilden på sidan. hihi)

smör&bröd

2011-03-27T07:11:00.000-07:00

vitt bröd med massor av smör är typ det godaste jag vet. just nu i alla fall. och jag har fått sådan dille. kan inte sluta. de bara glider ner. snabbt. sådär. slut. tillsammans med hallonyoughurt.

ja plugga i köket är minsann inte det bästa.

kan detta vara något?

2011-03-26T05:35:00.000-07:00

jag har egentligen ingen aning. men det ser ut som det kan bli bra. ganska likt. bådar gott.

solens dag, ljusets tid

2011-03-09T00:14:00.001-08:00

solen skiner. underbart. tagit mini-sovmorgon till åtta, ätit världens frukost och bara hängt i soffan framför ett avsnitt av jakten på lyckan. idag tänker jag ha en bra dag.

plugget får vänta i alla fall ett par timmar. nu ska jag ut i solen. en vanlig promenad, ta paus i solen, kanske på en bänk med en kopp kaffe. ingen press på att promenaden måste vara en powerwalks-promenad. som det alltid annars måste vara. annars är det väl onödigt att gå promenad?

nej! det är det inte. det är inte onödigt att ta vara på sådant som får en att må bra. de små tillfällena som får en att känna sig lite bättre, lite lyckligare. och solen är minsann något som får mig att bli lyckligare.

och mina vänner! så om någon råkar läsa detta inom den närmsta tiden, och känner för att ge sig ut i solen tillsammans med mig. ring. jag finns där, ljuset finns. idag, och för alltid.

2011-03-04T03:56:00.000-08:00

sitter på hornstulls bibliotek och klipper radio. kunde jag minsann inte för ett år sen!

försöker jobba på mitt positiva tänk här. tänker alltså inte på att jag har ont i rumpan av allt sittande, vill bara dansa, inte tränat på mer än två veckor, kroppen gör ont. tänker inte på att jag gått upp massor och att mina kinder ännu en gång intar bull dog-style och att jag trots detta hovat i mig choklad och annat onyttigt hela veckan. nu ligger till exempel ännu en naturgodispåse på bordet bredvid datorn, och ikväll är det middag och vin imorgon middag och vin och på söndag middag och vin. middagarna innehåller även dessert eller godis.

tänker inte på att jag är oduglig och helt utan karaktär och bara dålig i allmänhet. tänker inte på att det trycker i hjärta och huvud.

alla andras bloggar och statusuppdateringar verkar vara så härliga hela tiden. lever ni så positiva och fantastiska liv?

jag tror jag är mentalt störd ibland.

och jag gick verkligen in med tanken att jag skulle skriva ett positivt inlägg, som de andra jag läser på bloggar och som kanske skulle få mig att tänka lite positivt.

istället blev det tårar i ögonen, ilska i benen och ännu en tröstande godis.

ps: hoppas ingen orkade läsa!

2011-03-03T04:27:00.000-08:00

guatemalan har varit slut länge. och där åkte de sista saltiga nachosen ut ur 500 grams påsen, ner i skålen och in i min mun. herregud, jag är sämst på att sitta hemma och plugga.

2011-03-03T03:48:00.001-08:00

ska jag kanske åka till palestina?

2011-02-25T11:41:00.000-08:00

party time. again. jag osar alkohol, skulle jag tro. way to much of the good stuff. all the good stuff that is. eller ja. i alla fall ät och dryckbart. hade kunna behöva lite annat good stuff.

men jag gillart.

idag har jag

2011-02-25T06:58:00.000-08:00

1. varit nostalgisk tillsammans med supersci, remedee, chords och de andra.

2. ätit valnötsglass, grädde, choklad och fruktsallad innan klockan tre.

3. tittat ut. förbannat. skippat promenad.

4. duschat alldeles för många gånger.

5. borstat tänderna fyra gånger innan klockan fyra. trots att tandläkaren förbjudit fler än två.

å ikväll blir det bira!

idag har jag

2011-02-24T06:45:00.001-08:00

1. ännu en gång blivit ofrivilligt kär i adam tensta

2. druckit baileys innan klockan 14

3. tittat ut på snön. förbannat den. funderat. förundrats.

4. bestämt mig för att inte gå promenad.

sporadiskt valda

2011-02-22T09:03:00.000-08:00

mantra

2011-02-12T08:18:00.000-08:00

de senaste dagarna har jag tragglat texterna ur dessa låtar i min hjärna. om och om igen. som ett mantra. för att tänka positivt. allt ordnar sig liksom, bara man fortsätter gå.

alltså det är sant. tillslut satte de sig där i hjärnan. och kom naturligt. det tar jag som ett tecken.

doing it the hard way

2011-02-10T22:25:00.000-08:00

karriär är det viktigaste för mig. självklart vill jag ha familj med älskare och barn, men det som alltid gnager på insidan är att jag måste lyckas i karriären. kanske för att det ligger närmre till hands. självklart tänker jag på och längtar efter kärlek och barn, men har kan ändå vila mer i det. tänka att det kommer i sinom tid. förmodligen är det det jag går och skyller mitt magont på om fem-sex år.

men nu är det i alla fall karriären. på ett sätt är det konstigt för att jag har alltid haft inställningen att ha roligt och vara lycklig är viktigare än pengar, och då tror man kanske att jag kan dela upp livet i två delar. en som bara är jobb för att försörja mig och mina nära, en som är mitt riktiga liv med vänner, dans,mat, resa och allt vad det innebär. men ... så är det ju verkligen inte. till viss del handlar det om pengar men framför allt tror jag att det handlar om bekräftelse och vetskapen om att jag är bra. jag satsar ju på yrken jag tycker är kul, och där det tyvärr varken finns jobb eller speciellt mycket pengar.

jag hade ett litet snack med min fina lärare mattias igår. det är nämligen så att mitt inre gjorde en dubbelvolt bakåt, och tycks ha hamnat på sniskan. jag fick veta att min kontakt, chefsredaktören på passion for business där jag skulle vara min fyra första praktikveckor, slutat. och den nya chefen kände sig för stressad och ovan att hon inte ville t på sig att ta emot en praktikant. hur kan man göra så? helt sjukt. om de visste vad som händer inom mig hade de nog tänkt annorlunda. det hoppas jag i alla fall.

i alla fall, som den lätt-gråtande person jag är brast det för mig så fort mattias frågade, men hur är det cassandra. jag hade fasat lite för att börja gråta inför honom, han kan vara lite svår att tolka. ibland är han världens roligaste och bästa, medan han i nästa sekund brusar upp för allt och är väldigt hemlighetsfull med sig själv, och svår att nå. men igår var han fantastisk att prata med. han har själv varit utbränd (tror jag i alla fall) och jag kände att han verkligen förstod min ångest. var även skönt att verkligen vissa vem jag är. jag är inte den självsäkra och alltid glada och lugna person som vissa, och i synnerhet mattias, tycks tro. nä där stod jag med mina röda ögon och svullna ansikte och lät det rinna. fick fram i alla fall en del av min inre ångest och mina höga prestationskrav kom nog fram.

en grej han sa till mig var att inte jämföra mig med andra. och det är jag grym på. fast det är ju en dålig grej så frågan är om man kallar det grym då? i alla fall mäter jag konstant mig själv i andras framgångar, och jag tycks alltid vara snäppet efter. det finns alltid någon det går bättre för. framför allt är det extremt jobbigt när det inte handlar om att någon har mer talang eller sliter mer, utan att den har tur, känner rätt personer som styr en åt rätt håll. när människor glider fram på räkmackor, stora som små.

helt ärligt så har jag kämpat som ett as. ja egentligen hela livet, genom skola och träning. men den här våren har det liksom gått till överdrift. ja inombords i alla fall. hösten var helt sjuk. började med beslutet att inte gå kvar på jmk. även om det känns rätt till stora delar ligger det alltid där och gnager på själen (speciellt nu, när praktiken-grejen ska vara så jävlig).

därefter började snart praktiksökandet. och jag var tvungen att bevisa för både mig själv och andra att jag inte gjort ett misstag som inte valde jmk. shit vad många timmar jag lagt ner på att söka. och vad mycket energi och kraft, som nu känns som den bara gått till spillo. fick ju ändå inte den plats jag ville ha (visst jag är nöjd med expressen tv, men är inte vad jag tänkt mig). andra i klassen har ju fått sina drömmar så beror ju inte på kaggeholm. men de har ju haft kontakter som hjälpt dem. jag har inte en enda kontakt. inte i stockholm.

jag vet att detta låter dumt och självgott, men jag kan nog säga att jag, om inte allra mest, varit en av dem som slitet hårdast. utan att det gett något speciellt bra resultat. på riktigt tror jag att jag är dömd att ha det tufft. som m något förföljer mig. kanske beror på spegeln jag råkade göra sönder häromdagen. nästa dag vaknade jag ju till beskedet om praktiken på pfb.

det blir ett långt inlägg här, som jag egentligen inte har tid till. men i alla fall ...

tillbaks till samtalet med mattias. han tog ett exempel med en äldre person i klassen som också lätt drabbas av ångest, men som lyckats hitta ett sätt att skaka av sig den. det kommer förhoppningsvis med tiden, sa mattias. ja, sa jag. det hoppas jag med.

men varför har det inte lugnat ner sig lite då?

första gången jag minns att jag fick något som liknade mild panikångest (mild till det yttre) var i femman och vi gjorde nationella proven. jag körde fast på ett mattetal. förstod ingenting, klasskompisarna började bli klara. allt var svart i mitt huvud och jag satt där. så läraren cirkulera i rummet. jag bara stirrade, kände tårarna bränna. vad jag minns lyckades jag hålla dem inne och efetr bara en liten hint av läraren förstod jag talet. men den känslan är oförglömlig.

och den har följt mig. följt mig genom högstadiet där man var rädd för att vara pluggis (skrev tom sämre med mening på ett prov) och ändå få bra betyg så man kom in på gymnasiet. inför gymnasiet låg jag varje eftermiddag i ett par veckor och grät i min säng för att jag inte visste vilket program jag skulle välja. vad var bäst för framtiden, vad ville jag?

sen kom gymnasiet, ångesten fortsatte. betygen skulle vara bra, dansen gav mig dålig självförtroende, jag kände mig tjock och fokuserade på att jag bara var dålig. om jag hårddrar.

ja, jag behöver inte skriva om alla år. det har i alla fall fortsatt sedan dagen med matteprovet och jag undrar när jag ska växa ifrån det?

mattias gav mig även lite uppmuntring, lite beröm. han sa att jag var en av de mest idérika och självgående elever han haft ochd et värmde så mycket. jag behöver bekräftelse. jag vet det. och det här andra året på kaggeholm har varit ganska tomt på det. och när han sa det var det som en känsla jag känner igen och saknar otroligt mycket flöt ut inom mig, och värmde och lättade litegrann.

jag har hamnat i nåt slags negativt töcken det senaste halvåret och gör jag inget nu kommer det bara gå nedåt ännu mer och sluta dåligt. jag måste ta tag i mig själv och det är nu! annars går jag under.

ps: för er som vet att jag hoppades på att vara på expressen hela praktiken, som det var tänkt från allra första början men som jag lyckades ändra. det gick inte, hade inte resurser att ta in mig tidiagare nu nr de roddat om. för min skull.

en sådan dag

2011-02-03T10:06:00.000-08:00

efter att under gårdagens fyspass fått en fyrakilos medicinboll på näsan, och sent igår kväll, eller snarare inatt fick panik och trodde att min näsa var sne för alltid, började jag dagen med ett besök på vårdcentralen.

fick britt-marie, samma läkare som skickat mig på massa röntgen. och specialist grejer när jag hade ont bakom knäet (vilket visade sig bara vara överansträngt), tog emot mig denna gång.

och gissa vad. jag fick en remiss till öron, näsa, hals på sös. jag som faktiskt under morgonen lugnat ner mig, eftersom svullnaden hade gått ner en hel del.

jaha, tänkte jag medan jag promenerade till tunnelbanan för att ta mig till alviks mödravårdcentral. ett test skulle göras om som gått fel, vilket jag hade klämt in i dagens annars fulla schema(tanken var massor av islands-rekande och intervjubokande, dans och sista bikramyogapasset) ringde sös för att höra hur viktigt det var att jag verkligen kom. britt. marie känns lite rädd för att missa något, och därför skriver remisser. är ju bra att hon tar en på allvar, men när tiden är knapp ... ja ni vet.

de tyckte att de var lugnt om jag inte kom, utan väntade till svullnaden gått ner och se hur det såg ut då. OM INTE jag kände mig täppt. men det gjorde jag ju inte så det var lugnt. eller ... var jag inte lite snorigare än innan. tryckte det inte lite mycket i bihålorna (kan ju berott på att jag faktiskt fått en ordentlig smäll, och inte täppa).

så efter mödravården satte jag av mot sös. åt en macka och kaffe på tunnelbanan. insöp lite DN.

när jag kliver in på önh-avdelningen halv tolv ber de mig sitta ner, och hoppas att jag ska hinna komma in innan lunchrasten! INNAN LUNCHRASTEN! vad sjutton är detta. klockan är mycket som den är. inser att jag absolut inte hinner dansa klockan 17.

men jag hade tur. i dubbel bemärkelse. fick komma in snabbt och hade ingen fraktur!!! yey! svullnaden kommer gå ner om ett par dagar, och helt ärligt har det redan blivit bättre. lite blå och svullen, men ingen elefantman.

glad i vågen traskade jag hem. handlade mat (och naturgodis, ajabaja). lagade, kollade ny serie på svt-play, drack kaffe, hade lite välförtjänt paus.

men sen fick jag faktiskt sätta igång med island. ja, det gick segt. till slut tog jag mig själv i örat, ringde till bonden Olafúr på Island vid Eyjafjallajökul och ... han var inte hemma. men hans fru var och jag skulle prova hans mobil om nån timme (lustigt att prata med någon så långt borta).

å ja, nu är i alla fall en grej bokad. måste bara hitta nån som kan åka med mig till hans gård. lite läskigt själv. och mer planering så jag vet vad jag faktiskt ska göra där, uppdatera mig i tekniken och ... boka fler intervjuer och ..... ja men idag har jag faktiskt varit lite patient. så få vara nöjd med det som faktiskt gjorts!

bikram var det ja. två minuter innan 19 (då jag måste gå för att hinna) får jag för mig att inte gå. varför? är pigg, ont i rumpan av dagens sittande, kroppen är rastlös och vill kämpa? hade inte riktigt lust bara. eller egentligen hade jag det. bara lite trött i hjärnan. gått på helvarv upp och ner med massa känslor idag. så inge mer bikram. kortet är slut. ångrar redan lite att jag inte gick. men nu blir det dans för hela slanten!!

eller imorn, för nu får det bli en promenad. måste få ut lite rastlöshet i alla fall. även om det kanske blir till affären.

2011-02-01T07:38:00.000-08:00

min blogg verkar bli ett jämmerplank där jag klagar på mig själv och vad jag äter. förmodligen för att jag har ett behov av att berätta när jag gör något jag egentligen inte vill.

(det hände ju liksom annat emellan de ångestfyllda grejerna jag skriver här. mycket bra. men konstigt nog har jag inte samma behov av att få ur mig sådant)

å här kommer det:

det är så sjukt tråkigt att sitta på en värkande rumpa en hel dag och plugga. jag gick och köpte godis. mycket. nästan två hekto godis från kiosken nedanför. som dessutom är lite gammalt och torrt. trist. men sött.

då var det sagt och jag kan återgå till påsen.

2011-01-30T13:07:00.000-08:00

blev en stor kladdis med grädde på gildas. mums och mys. (mycket grädde den här helgen alltså. ett helt paket till alla bär, i soppan och nu till kakan. jag älskar grädde. as you can see :)

å nu. mer mat. morots- och gurkstavar med vitlöksdipp. hmpf, ja.. livet ... är gott.

till det försöker jag kolla på walander. går inge vidare.

fika

2011-01-30T07:37:00.000-08:00

nu ska jag alldeles strax iväg och fika med malin. det var längesen. både malin och fika. förr hade vi sådan fika-kultur. fika hit och dit. kväll som dag. speciellt i vänersborg.

kom att tänka på det nu, vad sällan jag fikar nu förtiden. i alla fall i jämförelse med då.

ska bli riktigt mysigt i alla fall. kaffe, kaka och, bäst av allt. malin!

och by the way ...

2011-01-28T13:07:00.000-08:00

... har fått order av tandläkaren att max borsta tänderna två gånger om dagen och mycket lösare (svårt med tanke på mina fem), har startat företaget Lod produktion med Ida, fått ett nej av bohusläningen på försök att sälja in artikel, för liten budget, har idag försökt sälja in samma idé till lysekilsposten som liksom bohusläningen gillade idén och som verkade ganska positiva till att köpa den, men som senare visat sig försöka bli vän med mitt case på facebook och möjligen försöker sno min idé och slippa köpa den av mig, vilket man enligt oskriven regel inte får, men regeln är trots allt oskriven, och gudrun schyman, I love you, kom tillbaka till vänsterpartiet och fixa ordning och reda i sverige.

ja en bil på na behövdes

en god kväll

2011-01-28T12:47:00.000-08:00

ikväll har jag lagat god mat. lax som var alldeles lagom stekt. lite sådär nästan genomstekt, så den inte alls är torr. ungsstekta grönsaker, abourgine, tomater och lök, coleslaw på mitt eget vis och varm spenat. gott! till det drack jag ett glas rött vin som jag hade kvar från förra helgen. tänka sig. jag dricker vin i min ensamhet en fredagskväll. samtidigt som på spåret rullar på tv:n och maskinen nere i tvättstugan.

efterrätten var väldigt väldigt god. hallon, blåbär och kiwi. till det vispad grädde. mycket grädde. alldeles för mycket. men sjukt gott. acacia honung på toppen. mums! vill ha mer trots att jag ätit massor.

dessutom ätit ett marsipanbröd, eller vad det heter.

alltså en hemmakväll ikväll. känns som jag börjat ha fler och fler sådana kvällar. hm, vet inte om det är så bra egentligen. jag kan lätt låsa in mig när jag inte riktigt är på topp. men hör väl årstiden till. känns jobbigt att göra mig iordning och gå ut. framför allt för att jag inte trivs i varken kläder, kropp eller hudfärg för tillfället. haha, blir ju inte direkt bättre efter sådana här kvällar. men ... måste tänka på årstidens påverkan.

framför allt får jag säga att det är lite konstigt att jag är hemma i min ensamhet den här helgen. det är ju streetstar för sjutton! men har inte haft nån lust. tappat suget för många av människorna där. även om jag älskar dansen. förut idag började jag i för sig fundera på att gå. brukar ju alltid vara så grymt kul. men vet inte vem som sak dit och kändes bara som att det skulle bli en besvikelse i år. men vad vet jag.

imorn ska jag i alla fall till min kompanjon på middag! all tiders vetja ...

har varit en skön kväll ändå. eller är.

nu blir det thriller, snart hämta tvätt. förmodligen mer efterrätt. en fredags kväll. själv.

oh my goosh. jag behöver ... ja gissa.

har jag blivit för bekväm?

2011-01-27T07:08:00.000-08:00

till skillnad från rebecca i denna krönika har jag faktiskt erfarenheten av förhållanden. men efter tre års singelliv, helt tomt från något man kan likna vid ett seriöst dejtande, kan det vara så att jag likt rebecca är för bekväm för ett förhållande. kanske att det är så att jag omedvetet låter alla anpassningar som kommer med pojkvänslivet hålla mig borta från kärleken. kanske har jag vant mig vid att slippa känslostormarna växla från underbart kärleksrus till orolig och ångestfull tomhet. kanske har jag vant mig vad att få ha mina morgonrutiner på mitt sätt. och mina lunchrutiner. kvälls. och natt.

det kanske är så att det blivit så bekvämt att bara få ägna mig åt mina egna problem, mina egna saker i livet, inte ha någon man måste ringa hela tiden, inte någon man måste uppdatera vart man är, vad man gör, slippa höra vad den andre gör och har gjort.

kanske orkar jag inte anpassa mig. kanske har jag blivit för bekväm helt enkelt.

men frågan är, vill jag vara så bekväm?

väldigt rolig krönika i alla fall. på den proppfulla 4:an, med solen skinandes i ansiktet, stod jag uppklämd mot dörren när vi rullade över västerbron. och skrattade högt.

ps: krönikan är en bit ner på den länkade sidan. heter "saker jag inte får göra för min partner".

dags att bli frisk

2011-01-23T04:37:00.000-08:00

en jättetrevlig helg. Lod produkion har tagit sina första steg (berättar mer snart), frida har varit här på middag, en kväll i bandhagen med massor av trevligt folk, gott vin, mycket mat, fina vänner, slappa i soffan, sol. så som en helg ska vara. förutom min dumma hals. idag vaknade jag med ondare än innan. kanske på grund av försöket av överrösta gårdagens musik på under bron. får ställa in träningen idag igen. knappt rört mig på tre dagar. typiskt. när man har tid. helgen är skön att träna på. när man inte har massa skola att tänka på och så. å det brukar jag alltså släppa på helgen. dumt, jag behöver verkligen träna. bara äter och äter. rundare och rundare. jag älskar muskler, avskyr när de försvinner. å blir mjuka.

jaja, ska inte hålla på. löjligt ju. konstiga värderingar man gör. dags att bli frisk från. det och halsont.

men ikväll är det ändå söndag. och godis är väl okej på söndagar?

sjukis

2011-01-22T00:30:00.000-08:00

fasen, då har man gått och fått ont i halsen. attans. ska man inte träna nu då? jag som är i stort behova av träning. fysiskt som psykiskt. men man ska väl lyssna på sin kropp. eller sin hals i alla fall. hm, brukar ju bli bättre framåt dagen. men bikramyogan måste avbokas minst se timmar innan! helt knasigt får jag säga. kan ju aldrig spontanträna liksom. och passet är fullt så avbokar jag kan jag ju vara säker på att jag blir av med min plats. måste bestämma mig nu. åhhh.

men måste vara förnuftig. ikväll ska jag ju till ida. ska jag orka, måste jag vara frisk. men sååå trist.

det här med tid ...

2011-01-17T03:10:00.000-08:00

... är lurigt. ibland går det fort, ibland långsamt. ibland räknar man fel .... på sisådär, ETT ÅR!!! haha, ja det är precis vad jag har gjort. ända sedan nyårsafton då någon frågade mig hur längesedan jag hade ett förhållande och jag svarade att det tog slut för fyra år sedan, har jag tänkt "shit 4 år! har jag varit singel så länge?". och idag, av oklar anledning, tänker jag till en extra gång, räknar igen. och det visar sig att det är tre år sedan! känns mycket mer rätt får jag säga. men sjukt att jag faktiskt gått och förundrat över hur tiden kunnat gå så fort, att det gått så lång tid, ganska många gånger. utan att få det rätt. my goosh ...

skulle inte förvåna mig om jag inser att jag räknat fel ännu en gång, att det är fyra år trots allt. tid är svårt att hålla koll på. minsann.

bara en känsla. liksom.

2011-01-15T12:06:00.000-08:00

å då har man jobbat. lite. tillbaks imorn, men ikväll får jag i alla fall vara hemma. sova i min egen säng. bara en kväll för mig själv, helt utan kids att ta hand om, kollegor att prata med, skola att tänka på, pressa bort ångest så mycket det går. tänker inte tänka på nåt förutom det jag vill.

efter minipromenaden från jobbet, duschen och mjukisarna satts på kom sötsuget. satt i mig massor av chokladpudding med youghurt, jordgubbar och digestivekex. mums.

är lite konstigt trött. är på lite sådant där humör då man vill ha någon hos sig. någon som bara ligger och håller om en, sitter bredvid i soffan och bara känns varm och go. som alltid finns där och bara tycker om en hur saker än är. men här finns ingen sådan. lite trist. men jag klarar mig. så klart. bara en känsla. liksom.

2011-01-14T06:03:00.000-08:00

å då ska jag bege mig till jobbet. igen. var ju nyss jag var där. "hann" inte med någon promenad idag. dumt.

magen är i alla fall bättre!!!! lite i alla fall. underbart! sjukt vad den påverkar. allt! känns mycket roligare att jobba, mår bättre både fysiskt och psykiskt. hoppas det håller i sig hela helgen! håll tummarna.

går runt och är hungrig hela tiden istället. haha. åt nyss och börjar redan drömma om middagen på korttids. funderar på att fixa en lasagne, och kanske dessert. eller så blir det godis som vanligt där borta.

nu har jag ju faktiskt bråttom så dags att gå.

ha en god helg fina ni!!!

2011-01-13T14:00:00.000-08:00

Dagens bra

träffade joel för intervju. både kul och produktivt

studiebesök och pratat om frilans

lagade jättegod hummous

(hade jag skrivit tgår hade jag haft ett bra som jag nog ska skriva idag. vill det. att tänka på den får mig att tänka mindre på jobbiga grejor. ingen aning vad det betyder egentligen, förmodligen inte så mycket. men är skönt att ha nåt som värmer hjärtat en aning bara genom tanken. jo, till sak ...

hade en ganska lång konversation på facebook-chatten. igen. de var fint).

Dagens bli bättre

min mage är värre än på länge. å i helgen ska jag jobba. den brukar balla ur när jag börjar en jobbhelg med bra mage. orkar inte med den mer. är som ett handikapp. verkligen.

eftersom det var strömavbrott på yogan igår (vilket hade blivit ett av gårdagens "bli bättre" om jag skrivit) var det inte så varmt i rummet idag. det kändes. inte alls lika svettigt. och det är ju faktiskt inte speciellt jobbigt, utan värmen som gör det. å nu ska jag inte träna förrän på söndag. jaja.

ångest för framtiden, framför allt karriären. jag hatar det. så sjukt mycket. varför måste jag jämföra mig med allt och alla hela tiden? oroa mig hela tiden? finns alltid en konstant känsla att det kommer skita sig. tänker jag så gör det väl det. förstår inte vad jag fått den här ångest-läggningen ifrån. eller ja, det kanske jag förstår egentligen. men helt ärligt borde jag kanske inte behöva ha den? jag har ju aldrig varit den som är sämst (vad nu det är). men ändå alltså, så fort jag inte är bäst, eller lika bra som nån annan, känner jag mig så sjukt kass. när det är sådant jag håller på med alltså. lyckas någon annan blir jag självklart glad för den, men ser bara mig själv falla ännu längre ner i ruinen. hjälp! jag behöver det.

idag är ....

2011-01-12T08:26:00.000-08:00

en jimi hendrix dag. det är bra.

2011-01-12T01:38:00.000-08:00

Dagens bra

josefine-tid har äntligen infunnit sig. älskade fina bästa vän!

frida. ganska ny bekantskap som bådar gott

ett steg taget gällande frilansämne till kursen. lugnar sinnet något

Dagens bli bättre

ledsen josefine. kärlek har sina vändningar. missförstånd ligger alltid så nära. ont när någon man bryr sig så mycket om är ledsen

magen. ond sedan ungefär en vecka (och elak). bådar inte gott inför en jobbhelg. blir panik om jag börjar helgen med en snäll mage. hur ska det gå?

småätandet av digestivekex. idag har jag jobbdag hemma. hmm, haha. ja ni fattar

det är så lätt ...

2011-01-10T14:33:00.000-08:00

... att se allt det svåra. och därför missa allt fint. för fina saker finns det och de räknas minsann även om de är små. eftersom jag, dumt nog, redan förutspått att den här våren kommer att bli tung tänkte jag nu införa något som får mig att se det fina. som tvingar mig att tänka på det braiga.

det här med teman har kanske inte gått så bra här på cazzmatazz tidigare. men idag, här och nu, tänkte jag göra ett nytt försök. om jag inte skriver varje dag, hacka inte på mig för det. ibland orkar man, ibland inte. men mål är ju till för att sträva efter.

temat innebär följande: för att inte missa allt det där fina ska jag varje dag (eller nåt sådant) skriva ner tre saker som varit bra med dagen och tre saker som kan bli bättre till imorgon. kan vara allt mellan himmel och jord och här börjar vi.

Dagens bra

kände mig energifull på bikramyogan (extra skönt eftersom det inte alls gick bra senast)

har ynkaputtenutte börjat med konkreta planer för framtiden, dvs efter Kagge. Jag hoppas att det inte bara blir tomma ord. Tror det skulle bli något bra av det. Har dessutom börjat kul och troligen givande frilanskurs!

gulliga killen var på yogan. dock med tjej. förmodligen hans tjej. men ändå

Dagens kan bli bättre

tänka på allt bra frilanskursen kommer att ge mig, inte ångesta för att jag inte vet vad jag ska göra och tro att allt skiter sig. tro på mig själv och att jag kan det jag gör helt enkelt!

få tillbaka musklerna jag hade innan lovet. vart är dem? samtidigt som julmaten lade sig på diverse platser sinade musklerna. bikram ger mig inga större heller. borde börja med låren. betonar borde..

låta bli alla olika sorters kex och all ost som nästan fyller kylskåp och skafferi. detsamma gäller crunchy-/godismulin. som inhandlades just till dessert. svårt när det finns där alltså. ropar liksom.

2011-01-08T05:54:00.000-08:00

ibland undrar jag om jag har en dubbel personlighet. kan gå från att allt är underbart och fantastiskt till att känna mig som världens sämsta person på två sekunder. nä inte riktigt. men kanske tre. eller en kvart. känslomänniska har jag kallats och det kan jag nog skriva under på. vet inte vad det är. känns som något fattas. ibland. kan liksom aldrig vila. nu ska jag inte bli för känslo-ig och personlig här. vet ju trots allt inte vilka som läser. men ja, är man känslig så är man. haha.

salem är bäst när det känns lite grått. speciellt den här. eller egentligen kanske den inte är så bra. inte bara. blir både lite mer leden och vemodig, och lite gladare.

josefine, vet inte om du läser så ofta nu för tiden, men jag saknar dig så! du behövs hos mig! vi ses snart!

2011-01-06T10:57:00.000-08:00

mat mat mat. har sällan ätit så mycket mat under så lång period. i förrgår var det tacos och gino. igår var det alex födelsedagsmiddag på stortorgskällaren. idag buffé på hermans. och det är bara några ynka exempel av den konstanta matfrossa sosm pågått sedan julens dagar. men ... det är gott.

nu blir det vaniljkesella-, bär- och crunchydessert med anna. och film. igen.

museumdags

2011-01-06T03:35:00.000-08:00

going for vasamuseet. med mitt fina besöka från vänersborg. ut i snöyret. mysigt.

det här med att förändras.

2011-01-02T13:47:00.000-08:00

tänk vad man förändras genom åren. satt och facebook-spanade på mina gamla kompisar. gamla låter konstigt, men jag kan nog inte ens kalla dem bekanta nu för tiden. just tiden har ju sin gång. följande kommer att låta väldigt fördomsfullt. jag vet, man ska inte döma hunden efter håren. men dessa personer har en gång i tiden räknats som mina bästa vänner, innan man blev gammal och upptäckte att det faktiskt gick att vara kompis med någon utanför nordstan, någon som inte gått på norra skolan och huvudnäs. och om jag nu får döma hunden lite efter sin päls, i alla fall utefter ett strå, vet jag att hur dem är. inte dåliga på något sätt. bara inte som jag.

och jag är så glad för det. så himla glad att jag bestämda mig. som den lilla världsvana men egentligen så vilsna tonåring jag var tog jag mig igenom det. upptäckte att det fanns andra. bort ifrån dem.

ännu en gång måste jag poängtera, de är säkert underbara med varandra nuförtiden. men jag tror, eller vet, att jag passar bättre med en annan sorts människor.

tänk om jag inte upptäckt dansen, och inte fortsatt med det efter gymnasiet. inte varit inne i och levt det lilla "kulturliv" jag trots allt lever. hur löjligt det än låter. tänk om jag inte upptäckt musiken, kläderna jag gillar, kläderna jag ogillar, haha, klart jag inte hade tänkt så då, men jag tror att mitt liv hade känts tomt på många sätt om jag inte bytt ut mycket av det det var då. sånt jag inte vill värdera idag, som är dåligt att lägga ner energi på men som de flesta gör ändå, hade varit ännu viktigare då. jag vet det. stora delar av det sitter ifrån då, och verkar aldrig kunna gå över. det märks även på dem.

i alla fall. tillbaka till facebookandet. det är lite konstigt att se hur sådana som en gång stått en väldigt nära, och man tyckt varit lik en, är helt annorlunda nu. ser i alla fall ut att vara det. i kläder, vad man gör, ställena man går till, hur man ler mot kameran. ja väldigt mycket hur man ler mot kameran. sorry.

vi alla har förmodligen och förhoppningsvis förändrats, och jag tror framför allt att det är jag som gjort det. eller jag har hittat vad som är jag. det kan jag verkligen tacka alla mina fina vänner för. och dansen. och mig själv :)

2011

2011-01-02T05:10:00.000-08:00

då har det varit nyårsafton. en gång till. och en trevlig en. en gång till (ska sluta ångesta för att det går så fort. så skriver inte ens att, "herregud, var ju alldeles nyss det blev 2010).

på nyårsaftonen befann jag mig vid rådmansgatan på hotell/café utsikten. asters jobb. asters fest. som vanligt ramlade jag in i min fleccedress lite sent. lite och lite. 45 minuter. och det fick jag höra några gånger under kvällen. kom i alla fall innan maten serverades.

var ungefär lika fin nyårsaftons afton som förra året. ganska lik, fast ändå inte. en del gamla fina bekanta, en del nya fina bekantelser. god mat, mycket vin och champagne. musik, gott nytt år- kramar och önskningar. glada människor. lite vemod. fyrverkerier. inte lika mycket dans dock som förra året. kanske inte så konstigt. då var festen ett radhus fyllt av sisådär 60 dansare. ingen limbo. inga dirty dancing-lyft. ingen egenkonstruerad sambaorkester i köket som slår sönder flaskor, får färgen att flagna från skåpsluckor, inte samma sorts musikälskande. mer formellt (vilket typ allt är i jämförelse med sådana fester. lite mindre "närgånget" :), men fantastiskt kul!

och historien upprepar sig på flera vis. igen. den där som alltid ska iväg kom ännu en gång på besök i mitt liv. det är ju olika gestalter varje gång, men den ska alltid iväg. bor nån annanstans, ska jobba i nåt annat land, åka på en långresa. ja vad det nu kan vara, men bort ska dem. undra om det är något undermedvetet hos mig kanske. drar mig till sådana så jag slipper konsekvenserna? kanske, kanske inte. nu för tiden börjar jag dock känna att jag kan ta konsekvenserna igen. vill ta konsekvenserna igen. ja, kanske inte just med den som försvann imorse, men med någon. kanske. vet inte. ofta är det skönt att vara "själv". få bry sig om sitt eget. inte ha någon annan att oroa sig över. som den superkänslomänniska jag är kan det vara bra att slippa. men ... ändå inte. jag vet inte.

och så var det ju det här med löften. började fila på ett för någon vecka sedan. bestämde mig för att denna gång ska det inte handla om att sluta ha ångets, sluta oroa mig för framtiden, inget som har med mat och träning att göra. nä istället skulle det vara något i stil med att släppa lite på hämningarna. leva lite mer om man får vara så klyschig. bli mer spännande som johanna säger. men glömde liksom bort att fila klart, och så stod jag där på en balkong och kramade in det nya året med massa personer. och ändå var det något slags löfte inom mig som löd, sluta ha ångets, för karriär och annat.

men nu har jag ångrat mig. tror inte det är någon idé att lova det. kan bara försöka, inget mer. fick ett annat löfte berättat för mig. fortsätta ha kul, leva planlöst. tror jag anammar det. så planlöst jag kan vill säga, med mycket kul.

å den första dagen gjordes det bra. klev ur sängen halv tre. hängde inne hela dagen i soffan. förutom en runda runt kvarteret för matinköp. hade annat i tankarna. och bredvid mig. planlöst och ångestfritt. precis som det ska vara.

Gott nytt år alla ni mina fina! önskar oss det bästa!

jag har aldrig ...

2010-12-25T09:21:00.001-08:00

svettats så mycket i hela mitt liv som som under en och en halv timme två dagar i rad. sporttoppen gick att krama ur. underbart.

god jul!

vips sa det,

2010-12-21T10:40:00.000-08:00

så var terminen slut. ännu en gång. fort har det gått. fortare än på länge. kanske nånsin. (ettan gick ju inte alls lika fort. slow down). en termin full av ångest. kul saker också såklart men mycket ångest. och den är inte över ännu. tyvärr. så fort det ena släpper en aning tar något annat tag i hjärtgropen. men, det löser sig! väl?

nu ska jag dricka lite öl. lite kaggeöl med med fina vänner.

för ett tag sedan var det mediefest. filmtema. thelma and louise var där.

igår var annika östberg på kagge. ja, på riktigt.

simma en timma.

2010-12-11T12:25:00.000-08:00

myspys-kväll med frida och tove. spenatsoppan är nere, glassen och chokladen likaså. vinet påväg. sedan blir det morfar ginko och breaking-afterparty!

naaaah!!!

förut simmade jag. och basta. åh!

julbak

2010-12-11T00:47:00.000-08:00

igår bakades det hos aster och anna ute i orminge. lussebullar knådades, pepparkaksdeg kavlades till aningens för tjocka kakor, knäck försöktes göras och mandelmassa doppad i choklad låg fina på sin tallrik. glögg, mandlar och russin. socker, socker och socker. herregud vilken sockerchock.

till kaffet efter frukosten dagen efter. pepparkakor.

ja nu är det väl ändå jul!

mer bra

2010-12-10T10:08:00.000-08:00

2010-12-10T01:12:00.001-08:00

fasen. här skulle man vara duktig och komma iväg på lunchträning på danscenter. var riktigt taggad för moderna, sugen på yoga och i stort behov av avslappning. och så är det inställt! trist. (men gulligt att de ringer och meddelar. tror de börjar ha lite koll på vem jag är. inte så konstigt med tanke på allt mitt spring där). nä, går minsann inte så bra för mig och lunchträningarna. insnöade lärare, sjuka lärare, extralektioner i skolan (trots att de sagt att vi ska vara lediga!). hoppas på tisdag eller torsdag nästa vecka. (men ska jag ta fram min pessimistiska sida är förmidligen uppgifterna vi får från pr-byrån (ja, vi ska vara på en pr-byrå) jobbiga och tar lååång tid, så att jag inte hinner trots att vi inte har lektion dessa dagar.

istället för dans får det bli lite fin musik. som ovan.

kan inte hjälpas ...

2010-12-06T00:20:00.000-08:00

det är ju så fint.

längtar till 22 feb.

julefrid?

2010-12-04T13:09:00.000-08:00

igår var det dags att inta julen. den riktiga julkänslan skulle bita sig fast, ända in i själen. gnaga lite på nerverna. sätta igång längtan.

vaknade hos johanna efter sisådär 3-4 timmars sömn. ut i snöyret (julkänsla no.1), hem och hoppa i myskläder. frukost framför adventskalendern (julkänsla no.2). redigerade de sista bilderna som jag dagen innan fått veta tvunget skulle framkallas till måndag morgon. visst tänkte jag.

någon timme senare gav vi oss av. jag och mamma. julmarknad i gamla stan, lunch/middag på stan och, framför allt, börja spåna lite på julklappsutbudet i affärerna. efter några "måste göras" inköp på apoteket m.m. funderade vi vad som var smartast. åka in till stan, hitta en fotobutik och framkalla bilderna, åka tillbaka till gamla stan och sedan in för citys affärer. eller byta till gröna linjen hoppas av i skanstull och lämna in dem i någon av de sedan tidigare framgooglade fotobutikerna. hm. ja. vi valde det första alternativet. efter att ha velat runt, frpgat efter typ expert, blivit hänvisad till "gör det själv-automater" som inte kan göra sådana bilder vi ska ha, gav vi upp cityförsöket.

hoppade på tåget, tänkte ta gamla stan på vägen och sedan vidare till skanstull. i gamla stan kryllade det av julsökande människor, glöggdoft och lyktor. någon spelade juliga disneylåtar på cello (julkänsla no.3). när vi lyckats spänna benen och trampa tillräckligt hårt för att inte glida bakåt i backarna upp till stortorget tog vi klivet in i den packade folkmassa. alla sk glögg och peppakakor, likaså vi. med små pappmuggar i högsta hugg tryckte vi oss sedan bort från den frusna kön till glöggståndet. armbågar i ansiktet, knuffar i ryggen. men herregud, vad gör det? det är ju jul! äntligen lyckades vi hitta någon kvadratmeter att stå och dricka glöggen som skulle värma upp våra vinterfrostiga kinder. glöggen som snarare sugits upp av den stickade vanten, på botten fanns en liten skvett ev den röda drycken. kall. några russin simmade där nere.

efter inte så speciellt många minuters ihärdigt ihållande av känslan att "nu är det snart jul", beslutade vi oss för att det var nog med julmarknad. tårna var kalla och i fickan låg i alla fall en påse brända mandlar. och söndersmulade pepparkakor som inte gick att äta tillsammans med glöggen tack vare alla armbågar och rumpor(- 1 julkänsla, alltså julkänsla no.2).

hungriga som var var beslutade vi oss för att äta lunch. hittade ett supermysigt ställe i gamla stan. kryp in hette det och var som ett mysig litet kryp in med grankvistar och julkulor i taket. (julkänsla no.3). åt en fisk- och skaldjursgryta med saffran som smakade underbart. ett supergott bröd också. mums mums! men med tanke på priset kunde man inte vänta sig så mycket annat (julkänsla no.4). på vägen ut, förbi det öppna köket där grytorna puttrade hördes dessutom mariah careys ljuva stämma. all i want for christmas is you och julkänsla var på topp.

mätta och goa åkte vi till skanstuul. dags för slutgiltig framkallning. äntligen. där fanns ju ett säkert kort. trodde jag. tog några rundor i ringen först, utan att hitta fotobutiken. begav mig längs götgatan i ilande kyla. in på japanfoto. ännu en motgång. inga foton med mig härifrån heller. dessutom otrevlig gubbe som pratade med mig som att jag inte fattade något. upprepade samma svar hela tiden. trots att jag frågade om något helt annat. (- sjukt mycket julkänsla).

så kan det gå när man försöker finna lite julefrid.

radio kagge religionsspecial

2010-12-02T15:32:00.000-08:00

radio kagge har sänt sitt sista program. för ett tag sedan. det var en trevlig tid som gick alldeles för fort och är redan saknad. i detta program som handlar om religion var jag tillsammans med klassisen henrik programledare. lyssna gärna, om ni vill.

Kaggeholms folkhögskola

"shit va stark du är!"

2010-12-02T11:56:00.000-08:00

ja, det är mig det handlar om. stark. en tjej kikade in genom dörren på danscenter när jag var i full gång att dansfysa i tisdags. "shit va stark du är!" och det måste sägas, jag känner mig verkligen stark. fysiskt. (den mentala biten känns också starkare för tillfället. men stabiliteten där är minsann inte att lita på.) armar, lår, mage och rygg är hårdare än på länge. och jag älskar det.

äntligen, får jag säga, börjar jag känna mig som mitt rätta jag. det kanske låter löjligt, men är man van att ha en muskelig kropp är det jobbigt när de försvinner. framför allt känner jag mig sjukt stark när jag dansar. åhh, det är så härligt! överhuvudtaget känns det som att jag utvecklats en hel del den här terminen, trots att jag bara tar kvällskurser. (bara och bara, blir ju några stycken i veckan. det är ett jädra slit att knappt ha en eftermiddag ledig. hem från skolan, käka och byta om på en halvtimme-timme. sedan iväg för (oftast) tre timmar dans. men det är sjukt mycket värt det!). framför allt kan jag tacka maria ulriksson och hennes klasser. underbara och väldigt mycket jag. dör lite inombords när jag tänker på att hon förmodligen inte ska ha klasser i vår.

stark var det ja. idag var jag för första gången på lunchträning. dansfys med cherie. sååå bra!!!!! (mycket bättre än den jag annars går på). anpassat efter en dansare. man fick verkligen hitta "ända in i" musklerna. massa ben. inget köttande. dans ger verkligen så mycket bättre muskler än många andra träningsformer. när jag gymmade som mest blev jag mest bara biffig med uppumpade muskler. ingen riktig styrka. kom att tänka på lugitekniken vi hade på gymnasiet. hade varit grymt att testa nu. grejen med luigiteknik (som är en jazzteknik) är bland annat att man ska känna inälvorna. typ. tror att det hade varit en helt annan grej nu än vad det va då. nu fattar man ju hur man ska använda musklerna rätt.

oj sicket muskelsnack det blev nu. men det är väl gött va? enda negativa med mycket muskler är att omfånget runt lår och armar blir större. jeansen är liksom lite tajtare än de varit på ett tag. (kan ju också bero på att annat mjukt plussats på på min kropp. de där höstkilona som brukar runda mina redan runda kinder ännu mer. och som bara fortsätter att öka de närmsta månaderna). men det är det värt. stark är jag och starkare vill jag bli! får försöka hitta något bra att träna under det långa juluppehållet på danscenter.

har verkligen varit en bra dag. efter dansfysen unnade jag mig att sola. åkte hem och lagade en så asgod laxgryta med kokosmjölk. åt dock alldeles för mycket så jag fick värsta magknipet. åkte till stureplan och passion for business. blev jättesugen på att praktisera där! men åh, alltid dessa val. expressen – pfb? därefetr tog jag mig en runda på stan, köpte godis trots att det är vardag (ännu en gång), åkte hem och har haft det gött. älskar sådana här dagar. lycka är najs, detta inlägg bajs. men skitsamma. sugen på livet, kan man säga.

lite kärlek hade dock suttit fint. finns en och annan godbit men inte så mycket mer än så. när jag lär känna folk brukar sötheten liksom försvinna. sen är jag ju sämst på det där med initiativ, som ni vet. själförtroendet räcker inte riktigt till och någon slags stolthet tar över. men ... jag försöker jobba på det!

status:

2010-11-26T15:57:00.000-08:00

förgiftad av lösgodis, fruktsallad, vanlijkesella, frukt- och nötmix, glögg, russin, mandlar, pepparkakor och chips. men soppan satt fint.

insha-allah

2010-11-18T02:54:00.000-08:00

när saker skiter sig kan man ju ta till en högre makt. och tänka "om gud vill - insha-allah". tänka att det alltid finns en mening. som nu. imorgon klockan elva lånar vi för tredje gången radio vikings frekvens 101,4 och sänder vårt sista radioprogram. jag är programledare, och har tänkt många insha-allah-or inför detta program. temat är religion och jag håller tummarna för att Gud, eller vad han nu heter, är med oss. det behövs.

amen

å när jag trodde att hoppet var ute ...

2010-11-15T04:16:00.000-08:00

... föddes det på nytt.

efter att ha läst mia skäringers dyngkåt och hur helig som helst, och känner att jag inte vill komma tillbaka till mitt eget liv, bara leva mias därute på ön utan bilar med fin man och goa barn och ett kul och kreativt jobb, har jag nu hittat ett glädjeämne. först trodde jag det var kört. jag var tvungen att lämna mias vardag där och då i min säng. låta henne ligga kvar i mitt minne, ett tag så gott det går. för att till slut tina bort. långsamt. eftersom hon slutat blogga på mama hade jag inget hopp där heller. inte längre. sedan jag fått veta.

för att lysa upp min oroliga och ganska så grå vardag googlade jag mia skäringer. bara för att få se en bild, läsa någon rad hon skrivit. glädjas lite av minnet av tiden med hennes bok, tiden med henne. gissa vad jag hittade! en blogg! hennes blogg, om mias liv. snabbt kollade jag när senaste inlägget skrivits. 15 november och det är idag och det fanns till och med två inlägg från idag och hon skriver altså här och nu. yes yes yes!

åh här ska det bli läsas av och vardagen förgyllas. jag är lite avundsjuk på mia, skulle man kunna säga. eller egentligen handlar det om att jag vill vara hon, eller som hon. helt genomärlig mot framför allt mig själv genom att visa vem jag är inför andra. kunna erkänna mina svagheter för att visa mina styrkor. låta mina svagheter vara mina styrkor. acceptera, typ. tror inte att mia skulle vilja höra att jag vill vara henne. snarare skulle hon nog bli lite förbannad eftersom det typ är det hon vill säga, att man ska vara den man är och acceptera sig själv för att kunna vara så ärlig som möjligt. men just nu vill jag vara henne, på den lilla mysiga ön med underbara familjen och all ärlighet. men mitt mål är att bli mer som hon. för det är sådan jag vill vara.

högst upp, senaste inlägget satte ännu mer guldkant på denna regniga höstmåndag. fler datum för hennes föreställning! den här gången ska jag gå. bokar i veckan så den som vill gå med, häng med. annars går jag själv. måste ju.

dessa datum och tider gäller:

06 mars sön 15.00 Cirkus, Stockholm

06 mars sön 19.30 Cirkus, Stockholm 13 mars sön 15.00 Cirkus, Stockholm 13 mars sön 19.30 Cirkus, Stockholm

tror det blir den 6:e. ifall någon ska med.

avig maria

förtryck x 2

2010-11-14T10:43:00.000-08:00

string ...

2010-11-13T09:36:00.000-08:00

... trosor är sjukt obekvämt. ett snöre emellan skinkorna som, likt en irriterande huvudvärk, påminner en hela tiden om att det sitter där. förr tyckte jag inte att stringtrosor var obekvämt. inte alls. tvärtom, var mitt svar om någon frågade. och det var verkligen så. mitt 14-åriga jag tyckte inte att det var oskönt. vet inte om huden där emellan måste ha vant sig på något vis, kanske som att händerna vänjer sig vid att bära tunga hinkar. efter ett tag gör det inte ont längre. när handflatorna blivit hårda och valkiga.

jag använder aldrig stringtrosor nuförtiden. i princip aldrig i alla fall. ibland, när jag tänker ha supertajta jeans, väljer jag ett av de två par jag valt att ha kvar i troslådan. anledningen till att jag drar upp snöret är att när jag annars väljer de större bomullstrosorna är det så sjukt jobbigt att gå på toaletten. tar liksom lika lång tid att kränga på sig och räta ut alla kläder man har på sig som att kissa. och i och med att byxorna ofta är höga och t-shirten ska stoppas ner blir det dubbelt dragande och uträtandet. (i för sig är de höga byxorna tusen gånger skönare än de låga. de som slutar där magen är som störst och trycker på tarmar och allt vad det är så man vill kräkas. sådana man hade när man var 14. kanske inte så konstigt att stringen kändes bekväma). först ska i alla fall trosorna i någon slags hipster-/boxer-modell dras upp. därefter de tajta jeansen som drar med sig trosorna ännu högre upp. ner med handen och pula ner tills de ligger så slätt det går (eller så slätt man orkar). sen är det dags för tröjan. vikar lite på sidorna, dra med handflatan över ländryggen, magen. knäppa knappen och hoppas att det inte ser alltför knögligt ut. kanske dra tröjan lite uppåt så att det slätar ut sig lite till. sjuuukt jobbigt (problem? big time!).

ja, ibland känns valet av det där lilla snöret ganska rätt, och framför allt tidsmässigt lönsamt. men efter en dags skavande inser jag oftast att allt utslätande och dragande är värt mödan. nä, numera ligger de två små stringtrosorna långt ner i lådan. och förmodligen får de stanna där för gott.

2010-11-10T00:25:00.001-08:00

inte undra på att jag har en ond mage. konstant konstig känsla i den, som förmodligen kommer ifrån hjärnan, är inte bra. inte för det mentala, inte för det fysiska. jag längtar efter lite inre ro. hur löjligt det än låter.

2010-11-07T06:33:00.000-08:00

åh dumma praktikskit! fick inte platsen på p3. istället fick jag ett tråkigt mail med att den redan var tillsatt. jag kommer nog inte få någon praktik. kom så extremt förbannat olägligt. hade precis peppat upp mig efter annat depp. såg lite ljus i tunneln så att säga. ibland skulle man behöva en terapeut. eller nåt.

bajs.

johannahelgen!

2010-10-30T08:23:00.001-07:00

efter en supermysig fredag i johannas lya med tacos och alla möjliga sorters sötsaker, en lördags dag med johanna och promenad i åkeshov är det nu dags för ännu en kväll kantad med johanna – och mat. denna gång blir det dock några fler, dock lite lyxigare. johannas stundande födelsedag ska firas med vänner på restaurangen babajan. väldigt sugen på rödvin. (de vanliga extra höstkilona börjar göra sig mer än till känna)

fint!

2010-10-24T11:32:00.000-07:00

ännu en jobbhelg. denna gången gick det riktigt fort, trots att jag hade nattjour båda nätterna. förmodligen gick det så pass fort för att vi spenderade lördagskvällen på ett disco för barn med handikapp på fruängens ungdomsgård. det var fint! så fina människor!

vissa saker var dock jobbiga med helgen. bland annat, för ovanlighetens skull, min mage. äter ju typ hela tiden på korttids. ungarna måste ha superbra ämnesomsättning (vilket inte jag har). dessutom äter vi godis och pannkakor typ jämt. gott men dumt. och, för att göra det hela bättre, har jag köpt en rejäl godispåse till ikväll. av någon konstig anledning. fick för mig att jag behövde lite helg-feeling. godis och deckare. bäddar inte gott för veckan.

imorn ska jag befinna mig på sjukhuset klockan 7 på morgonen. med en som ska operera bort det sista av sina bröst.

öhh, vad händer?

2010-10-20T10:15:00.000-07:00

ja det kan man minsann undra. har suttit i princip hela dagen med ansökningar jag planerade skulle ta cirka en och en halv timme. imorse spelade jag in ljud till ett inslag. skulle hem, äta lunch, direkt fixa med ansökningarna och sen börja med inslaget. däremellan ringa några samtal. nu är jag klar med ansökningarna. inga samtal ringa, inte ens lyssnat på ljuden till inslaget som ska vara klart på fredag. skulle ju se till så jag fick mer tid den här gången till klippningen. nu blir det mindre. mycket mindre.

fattar nada. är jag segast i världen, sämst på att planera eller vad handlar det om? fattar som sagt nada.

har sjuk kramp i benen. fick skippa dansen denna vecka också, istället sitta i massor av timmar. kul framtid. nu går jag till affären. köper säkert något jag inte borde. sen ska jag börja med radioinsalget. typ i natt.

2010-10-11T00:44:00.000-07:00

fina vänner. det har jag.

ni vet vilka ni är. tack för att ni ställer upp. betyder så mycket just nu, kanske mer än ni tror. så tack!

2010-10-09T19:45:00.000-07:00

lite afterparty med rjd2 på heleneborgsgatan. fint.

en himmelsk dag ...

2010-10-09T00:48:00.000-07:00

ska jag ha idag. hoppas himlen lika blå som denna gång.

åh anna!

2010-10-07T14:31:00.000-07:00

världen finaste mail, världens finaste människa. ser allt, hör allt. jag är genomskinlig framför dig, märker jag. just de här orden du skrev i ditt mail – som kanske låter löjliga tagna ur sitt sammanhang – kom så helt rätt.

Varför har du så mycket ångest? Jag vill bara suga ut den ur dig och få dig att försöka andas.

det är som att du kan läsa mina tankar. just det du skrev slog mig häromdagen. emellanåt får jag svårt att andas. det låter löjligt och klyschigt, men det är så det är. och just det här med att det "låter löjligt" har jag tänkt i massa år. tydligen går ångesten inte över så kanske är dags att tänka att det inte är löjligt. eller låta det vara det men skita i all löjlighet. är dags att tillåta sig att känna det man känner, och kanske våga visa, eller till och med säga det ibland. och då menar jag inte bara ATT jag har ångest och vad jag har ångest över. utan själva känslan, vad det grundar sig i. eller skulle vilja veta det själv. (imorgon kommer jag säkert ångra att jag skrev ett sådant här inlägg, ta bort det fort som attans och hoppas att ingen sett :).

jag vill inte vara en person som sprider ångest. jag tycker själv det är väldigt jobbigt med sådana personer, ger en liksom mer ångest. självklart måste alla få ha ångest, men man måste tänka på att inte sprida i onödan. ibland känns det som att jag sprider onödig ångest. istället för att verkligen prata om 'själva ångesten' och vad den gör med mig, pratar jag om det jag har ångest över. och det hjälper faktiskt sällan. tro det eller ej. skapar oftast bara mer. sitter förmodligen djupare, det där med ångest.

jag hoppas att jag inte ses som en ångestspridare. i så fall. säg till!

alltid under sådana här idiotiska ångestperioder är det en sak jag ångestar över allra mest. oavsett vad som utlöst ångsten, drar jag fram den här grejen till ytan och får den att bli störst i världen. den klassiska tanken "bara det var si och så skulle allt vara bra". tänker inte berätta vad det handlar om. framför allt för att jag skäms. vill inte vara en sådan person som bryr sig om sådant. tror kanske inte att jag framstår som sådan heller, inte inför alla i alla fall. har till och med fått höra "det trodde jag inte om dig". går emot all moral och förnuft jag har. men ändå är den där. känslan. och jag avskyr den. verkligen hatar. det är en av få gånger jag verkligen kan känna att jag hatar.

jag försöker vara en öppen person, och det är jag många gånger. men ibland kan det nog verka som att jag är mer öppen än jag är. tar extremt mycket emot att trycka på 'publicera knappen' nu. men nu gör jag det bara.

behöver inte läsas!

2010-10-06T03:57:00.000-07:00

jag känner mig som en boll fylld av ångest. påväg att falla över kanten. känns dessutom att jag sprider bebis-ångestbollar omkring mig. det är inte bra! vet bara inte riktigt hur jag ska hantera det. vill inte prata massa ångest här heller och verka deppig. blir lätt så löjligt och jobbigt för andra. men vet inte vad jag ska göra just nu. det funkar inte så här längre.

är två aspekter.

den ena: jag kan inte leva i nuet. inte för fem öre. lever hela tiden på främre gränsen. till framtiden. tänker hela tiden på framtiden (framför allt praktiken, därefter karriär). märker att jag börjar prioritera bort sådant som, i alla fall till viss del, får mig att leva i nuet. som att fika med kompisar, gå promenad eller läsa. känns onödigt. istället ägnar jag massor av tid till att grubbla. men vad tjänar det till? får jag något gjort? idag ska jag fika med ida. självklart tänker jag att jag egentligen borde söka praktik och ta tag i planeringen av exjobbet. men nu ska jag fika med henne, vill fika med henne och hoppas att vi får en ångestfri fikastund i nuet!

andra aspekten: även här känns det som att jag hela tiden går runt och aktar mig för att inte falla över en gräns. en gräns som handlar om att all ångest plötsligt bara bubblar upp och jag börjar gråta. kan vara typ när som helst. svider bakom ögonen, kämpar för att hålla emot. men rösten svajar och ögonen blir glansiga. hoppas att ingen märker.

hade kunnat skriva massor mer. men hoppas att jag inte ska behöva. sjukt hur jag för ett par dagar sedan efter en fika med underbara elna och fantastiska josefine kunde sätta allt i något slags perspektiv. den kvällen var skön, framåt natten smög det sig på. på morgonen större än någonsin.

förlåt för tristheter. nu ska jag luncha med ida och må bra"

poppapoppapoppapopcorn

2010-10-03T12:31:00.000-07:00

skulle poppa lite popcorn. tog den lilla kastrullen, eller mellanstora, för att det inte skulle bli lika mycket som i den stora. hällde nog i för mycket majskorn. locket går inte ens att få igen. ser fantastiskt gott ut. nu ska jag äta dem, tillsammans med resten av bananchipsen, dricka ramlösa och titta på robins och bert. njuta av livet för att allt känns så fint!

idag tänker jag nämligen inte ha mer ångest. inte ens över runda kinder, popcorn och bananchips.

veckans människa

2010-10-03T11:55:00.000-07:00

elna

idag kände jag det. den där känslan när man blir sugen på hela världen. när lusten till att vara blir så fantastiskt stor och överväldigande. den känslan behövdes. har varit en alldeles för deppig tillvaro länge. från och med nu ska jag försöka hålla fast vid sådana här känslor, grabba tag i dem när jag sjunker. det är svårt men det går. det vet jag.

idag fick jag känslan efter en lång fika med två av mina underbaraste vänner. josefine och elna. givande samtal om jobbiga saker som får en att känna att man måste kämpa. men samtidigt finns viljan och glädjen till att kämpa. för det går. det är elna ett bevis på.

elna är en så fantastiskt stark och god människa. det har jag alltid vetat och hon har alltid varit en sån som jag blir alldeles varm inombords när jag tänker på. så genomgod. men idag har hon vuxit så sjukt mycket. hon är ett bevis på att vi människor behöver varandra. vi kan inte bara köra på i våra egna spår, så länge vi och våra närmaste har det bra. man kan alltid finnas där för någon. det hon gjort är så stort. det måste inte vara så stort, det räcker med det lilla. det viktiga är att vi förstår att vi måste ha varandra annars blir allt meningslöst. och med varandra menas inte bara familj och vänner, utan alla, i hela världen.

elna är ett bevis på att man kan kämpa och vara stark, men ändå mjuk och känslig.

följande ord tycker jag är något vi måste tänka på oftare. det ska i alla fall jag göra. jag tycker att orden visar på styrka, intelligens, vishet och insikt. elna har sagt dem:

varje människa är en hel värld. hjälper du en människa hjälper du en hel värld.

egentligen är det nog fel att kategorisera människor så här. de flesta av min vänner skulle ju kunna bli dagens människa, eller veckans människa, hela tiden. men idag visade en sig väldigt stark. så även fast alla ni andra också är bästa människor, får denna titeln veckans människa.

hösten

2010-10-03T01:58:00.000-07:00

åh det är så vackert vid södermälarstrand. där bland båtarna i den lilla kanalen under broarna. långholmen på ena sidan, promenadstråket på andra. det är så vackert vid södermälarstrand på hösten. himlen är blå, solen glänser i vattnet och på träbåtar, små familjer är ute på promenad, på bänkar dricks det kaffe ur termos. gräset är fortfarande grönt och löven är helt fantastiska! gula, röda, orange. ibland måste man bara titta upp.

india

2010-10-01T06:43:00.000-07:00

efter en dag helt utan plugg (hur kom det sig?), spenderad lite på stan, köpt en sporttopp på rea, handlat massor av frukt (och lite annat) för billig slant, ätit en påse godis och med trötta ögon tittat på beverly hills är det dags att hoppa i några slags kläder. pula på lite mascara. sedan bege mig snett över gatan till indiern som jag hoppas lever upp till sina förväntningar, äta, dricka med bästa jossan och finfina frida. sedan föreställningen stenkär som jag tror kommer vara fantastiskt. trots att jag inte är stenkär. i alla fall i någon karl. trist nog.

det var dagen det. dessutom bokat in ett möte med maria götselius tisdagen den 12 oktober.

bra dag, lätt fylld med ångest dock. som jag ska skaka bort nu.

det här med praktik

2010-10-01T01:16:00.000-07:00

ångest. det är känslan. lärorikt och kul känns just nu långt bort. väldigt långt. när allt är löst (vilket det måste bli!!!) kommer jag att ta en stor lättnadens suck, stenen falla. då kan jag förmodligen, och förhoppningsvis, fokusera på att jag ska lära mig och ha roligt! men just nu är det sjukt mycket ångest.

just nu söker jag bara på sådana platser där jag tror att jag inte kommer få. men vill så himla mycket! eller "söker". har ägnat en dag åt det. måste sätta ut en till snarast!

i tisdags var jag på besök på p3 populär. kollade hur de gjorde, försökte ställa lite frågor som mest kändes klumpiga, satt i en kall studio i en röd soffa och var nervös för att jag inte sa tillräckligt smarta saker, nervös för att jag knappt pratade alls (men hallå, de var ju i sändning), nervös för att jag inte hade med mig några idéer men som jag ändå inte hade vetat när jag skulle lägga fram, nervös så att jag framför allt pratade med kristian antillas (som var där för en intervju) skivbolagssnubbe, och en casper på webben och inte calle dernulf som är producenten jag haft kontakt med (visade sig att han gått på kagge!), nervös för att jag inte visade mig tillräckligt intresserad, år sockerskorpor och drack flera koppar kaffe.

så ja, frågan är hur det gick. men det var kul! hoppas på att få komma på intervju! först och främst måste radiokursen köra igång så jag kan skicka en länk med min fantastiska röst!

casper (kanske ska vara kasper), webbkillen, var en trevlig prick. satt och suckade härligt när någon modebloggare andreaas, som tydligen vunnit årets modebloggspris, var med på en telefonare. casper hade gått på södertörn, var positiv till kagge och allmänt trevlig. fick igång ett samtal så jag slapp känna mig alldeles för missanpassad och dum.

i alla fall, vi började prata om JMK (och de anda journalisthögskolorna i landet). om deras avtal, att jag redan fått ett nej på grund av dessa. då sa han de magiska orden:

"de där avtalen finns inte kvar".

han trodde att flera av de större medierna och programmen dock inte visste om att avtalen inte fanns, eller att de i vissa fall tyckte fortfarande använde det för att slippa ta emot alla ansökningar (vilka tyvärr är alldeles för många), och på så sätt kunna sortera bort massor. sen är det ju säkert så att de veta vad de får från jmk efetrsom de haft elever därifrån å änge. men hoppet hos mig blir lite större. kan jag bara visa att jag är på samma nivå som de på jmk (vilket jag verkligen tror att jag är) kanske jag i alla fall har en chans!!

så hem gick jag ifrån radiohuset. himlen var blå och en härlig pirrig men samtidigt ångestfylld känsla inom mig. ett par dagar efter skrev jag ett mail, ännu ett, till maria götselius på kulturnytt i p1. tjata ska man ju göra, säger alla. casper som ganska nyss gått i skolan pratade om att man måste maila och maila och maila tills de typ blir galna och låter en komma på intervju för att man ska lägga av. så jag tänkte, äh, skit samma om maria tycker att jag är jobbig, jag skickar ett mail till där jag skriver att jag hört att avtalen inte längre finns, och att jag gärna vill visa att jag visst kan och har intressena som behövs, bara jag får träffa henne. nu imorse hade jag fått ett svar:

Hej Cassandra,

får beundar din ihärdighet. Vi kan träffas, men jag skriver än en gång,
jag kan inte utlova någonting. När och hur? Hör av dig om förslag på dag
och tid, så kan vi kanske komma överens om något.
vänliga hälsningar
/Maria Götselius

yey! eller ja, alltså som hon skriver, hon utlovar ju verkligen ingenting och i det förra mailet var det ett väldigt klart nej. och det står ju "kanske komma överens om något". så jag har verkligen inga förväntningar, men däremot extremt höga förhoppningar! jag vill verkligen göra praktik på kulturnytt eller kulturradion!!

nu är bara den supernervösa grejen att jag ju sagt att om vi träffas kan jag bevisa att jag är vad de behöver. öhm, hur sjutton då? förslag på grejer, vad? hjälp! får maila lärar-matte, även om jag ju vet vad hans svar blir. gooosh!

lång inlägg värt en stor klump ångest. måste ringa kulturnyheterna och andra svt-program snart bara. åhhhh, dör lite grann!

2010-09-29T04:51:00.000-07:00

asså jonas! jag skrattar högt för mig själv. på biblioteket.

Pirate Bay-rättegången är på tapeten igen men ingen orkar bry sig, läser jag i tidningen. Nu är det Sverigedemokrater och inte Piratpartister som är Dagens Rätt.

I somras slappade jag hela juni och juli och lyssnade sålunda på en drös Sommarpratare. Det var nån mänska som jobbar på Google som sommarpratade en dag. I en och en halv timme talade han med mjuk och liksom förbindlig röst om ”den gemensamma text vi alla tillsammans skriver på nätet”.

Helt och hållet okritiskt. Helt och hållet utan problematisering.

Mjukt och liksom förbindligt.

Niklas Tidblad, hette han.

Jag var tvungen att googla honom.

Jag skrev in ”idiot” som sökord.

Det kom upp 34 700 000 träffar.

Förvånansvärt många handlade om honom.

underbart härligt!

2010-09-29T01:48:00.000-07:00

har precis satt mig ner på hornstulls bibliotek. boken är lånad (dock alldeles för sent, hinner inte läsa ut den till måndag). det är en så härlig känsla här alltid. vet inte varför. ofta är personalen lite småtrevlig, idag var bibliotekarien till min glädje dock på bra humör. borden är fulla av datorer och kunskapstörstande människor. böckerna luktar böcker. ute var himlen nyss ljust blå, nu har några tunna moln letat sig fram. ja det är något underbart med hornstulls bibliotek.

men det är inte det som är underbart härligt. utan en "komponent" inuti biblioteket denna dag. en tjej. snygg, lite modern, ganska vanlig tjej som sitter två människor bakom mig. på huvudet har hon ett par gula hörselskydd. ni vet sådana där stora man hade i träslöjden. underbart härligt säger jag bara!

cuties!

2010-09-27T13:25:00.000-07:00

vilka gullepluttar! tjejerna är typ dubbelt så stora. finaste raden "I know your young, but I'm young too".

2010-09-24T02:39:00.000-07:00

"Att ilska någon är ibland en aning mer komplicerat än att bara älska."

så fint. och så sant. klicka på länken för att få ett sammanhang.

och här för att förstå ännu bättre

och här bara för att det är så bra. och sant och rätt.

dagens människa

2010-09-24T02:25:00.000-07:00

christina jutterström

fler sådana här starka kvinnor behövs i vårt land. har inte superkoll på allt hon gjort men har bland annat varit chefredaktör för dagens nyheter och expressen, vd på svt och någon slags boss på sveriges radio och ekot. nu kommer hon ut med boken med "uppfostrad av män". en bok med hennes memoarer, hur hon försökte anpassa sig till de ledarna som fanns, försökte vara som dem. inte speciellt förvånande var alla just män. en förebild i många avseenden!

bra talat, bra handlat guleed!

2010-09-23T14:36:00.000-07:00

fantastiskt! jag fortsätter i josefines spår. tror det är dags för ett besök i tensta konsthall. någon som ska med?

blogg finns också:

"Hakan upp"

2010-09-23T01:03:00.000-07:00

fint från josefines blogg!"På skolan har vi en intern mail och min klasskompis Jaako skickade ut ett förtvivlat mail till alla studenter och lärare om SDs kulturpolitik.

Så här svarade vår Baletthuvudlärare, barska, vassa och framför allt superryska Iskra Ring....

Tack Jaako.
Jag har tänkt på hela problematiken i månader. Då jag vaknade i måndags efter dålig natt blev jag första gången på länge ganska ledsen, vemodig och mer än någonsin påmind att jag är utanför oavsett hur mycket jag försöker.
Det är dock viktig att man inte ger sig. Emot alla odds.
Ödmjukt, respektful måste man gå framåt med det man gör, tycker om, är duktig i. Många behöver inte vara våra fans, men det finns alltid tillräcklig många som uppskattar ens arbete och insatser i samhället.
Uppriktighet, ärlighet och respekt i kommunikation med människor, kunskap i det man gör, egen yrket, otröttlig tillgivenhet till yrke, oavsett vem värderar den, vinner i långa loppet. Det tror jag på. Jag är levande exempel.
Jag har arbetat i nästan 40 år i Sverige och överlevt i många sammanhang i många arbetsorganisationer.
Du ska inte vara orolig, vi ska arbeta vidare som humanister och som konstnärer. Dansen, teater, boken, musiken, är ända som hjälper mänskligheten att överleva alla hemskheter som hon har uppfunnit. Tyvärr många förstår det inte och tyvärr fattar för sent i livet just det.
Hakan upp.
Varma hälsningar Iskra

Fint tycker jag.

Jag tycker vi ska se till att dessa fyra år blir våra mest kärleksfulla år någonsin. Vi kan inte göra något åt situation att SD sitter i riksdagen. Men vi kan kämpa för att deras politik inte ska gå som en löpeld genom Sverige och att det som har hänt i Danmark händer här. Acceptans, kyla människor emellan och växande fördomar. Låt detta påverka oss i andra riktningen. Vi tar hand om varandra ännu mer, är ännu mer kärleksfulla, le mot främlingar, Var ännu varmare mot din omgivning. Prata med främlingar och skratta mycket. Detta kommer smitta och SDs politik kommer inte att få fäste. För de är för att vi blir kyliga mot varandra, i kyla skapas hat och ilska. Så jag tror på att vi stenhårt satsar på att att motverka denna hemska politik med öppenhet mot våra medmänniskor, lyssna, respektera, krama, le mot, ja allt fint ni kan komma på. Kärleken är det enda medel vi kan ta till och det enda som kan bota detta.

ÄLSKA NU.

Jag säger som Iskra. Hakan upp"

kärlek till dig josefine

praktikångest! fast ändå inte

2010-09-22T07:26:00.000-07:00

inte gjort något på reportaget på hela dagen. var liksom därför jag gick upp imorse. så pass tidigt alltså. men har ringt om praktik och det är ju bra. tar så sjukt lång tid bara och verkar inte ge speciellt mycket resultat. eller ja, ett nej än så länge (för att jag inte går på JMK som jag ju nyss hoppade av!). men jag håller tummarna!!!!!

(vänner: snälla, hjälp mig att hålla tummarna! behöver några fler hållna än mina egna tror jag! speciellt på tisdag. då ska jag göra ett litet studiebesök på P3 Populär. bara besök ingen intervju. hoppas ingen jmk/jmg/mittuniversitet elev söker dit!! snälla rara!).

vill dock skicka iväg ett mail men kan inte göra det innan jag fått ett från en annan. med råd. stressigt och oroande. tänk att en sådan här grej, som egentligen är jättekul och om det löser sig någon gång kommer att vara det, kan ge en så mycket magont. typ.

och nu pallar jag inte mer. får fortsätta imorn. fast nä, då måste jag ju skriva mitt reportage! åh vart är du tiden? inte här i alla fall. jobba på kortis hela helgen dessutom ...

och ute är himlen blå och fantastisk. inne sitter jag med smärta mellan skulderbladen. men det är det värt! bara jag får en bra praktikplats! snart ska jag dessutom dansa.

åhhh, reportaget, åhhh, praktik, åhh exjobb!! nä tänk positivt! that's the spirit som mattias sa!

puss

2010-09-22T05:50:00.000-07:00

glada hudikteatern. åh vad fantastiskt. tårögd från början till slut.

måste ses! kolla på svtplay!

2010-09-20T14:10:00.000-07:00

sd:s kulturpolitik

inga pengar ska satsas på:
provocerande konst
icke svensk verksamhet
mångkultur
afrikanska dans
konst med sexuella anspelningar

men satsar på kultur gör de minsann. charlotte weibulls folkdräktsarkiv i skåne, där ska pengarna rulla in. (malmö opera och skånes dansteater läggs dock ner om sd får bestämma. och allt stöd för populärkultur stoppas. men vad gör det, vi har ju folkdräkterna!)

http://svtplay.se/t/102863/kulturnyheterna

MONA 4-EVER

2010-09-19T14:48:00.000-07:00

mona får inte avgå. gör hon det har socialdemokraterna vikit för den mansdominerade värld vi faktiskt lever i. all skit hon har tagit är bara skit. inte verklighet.

alla har ett ansvar. granska själv! det är inte bara journalisterna som ska granska åt en. varför skulle mona vara kass? hon är grym!

(hon får i för sig gärna ta steget åt vänster. joina vänsterpartiet. och gudrun är extremt välkommen tillbaka. tänk vilket grymt parti det skulle bli då! och förresten: vänsterpartiet är ju det enda som under kvällens vaka uttryckt vad de verkligen känner för rasistpartiet. inget återhållsamt politiksnack utan känsla och passion. vad säger det? jag vill i alla fall att människor ska leda vårt land!)

2010-09-19T14:24:00.001-07:00

grattis maud, fredrik, göran och jan. ni har fått en till kompis i stian. jimmie. det kommer inte att dröja länge.

tågmästare var det ju. inte vågmästare.

2010-09-19T13:33:00.000-07:00

funderar på att frysa in mig. ni vet så där så att hjärtat stannar men liksom inte dör och man åldras inte. fryser in mig i fyra år och sen är det dags att vakna. och fram tills dess hoppas jag att det har skett många uppvaknanden.

så då, när jag vilat ut ordentligt, har människor fattat. slutat vara egoistiska och tagit sitt ansvar. då har låtsas bry-sig-om-ismen blivit så falsk att alla ser igenom den. alla har fattat att det är en tågmästare vi ska ha, inte en vågmästare. då är det jimmy åkessons och fredrik reinfeldts tur att frysa ner sig. och det kan vara för gott ...

2010-09-19T06:15:00.000-07:00

och det här!

varför mona?

2010-09-19T06:09:00.000-07:00

det är det här jag menar!

läsläsläs! ni har säkert läst det. lite gammalt. men oh så fantastiskt. missa inte!

jag ser rött!

2010-09-19T04:49:00.000-07:00

med skakig hand la jag ner tre små lappar i tre små kuvert. skakig, inte nervös eller rädd. utan skakig av alldeles för mycket vin igår. fylld av ångest är det tankarna på valet som räddar mig denna söndag. för när dagen är här då vår framtid ska avgöras känns pinsamma fyllespel väldigt oviktiga.

tågmästare. bara titeln får mitt inre att värmas upp en gnutta. tillskillnad från ekonom eller direktör (läs fredrik och maud). de senaste dagarna har fyllts av politiksnack. från höger till vänster, alla håll och kanter, i tv och tidningar, i vardagsrum, bussar och vid köksbord. överallt har det snackats och vi är många som idag går runt med en gnutta magknip. eller kanske snarare ett stort svidande magsår.

magsåret växer när jag efter att ha kommit hem från vallokalen slår på tv:n. några förstagångsväljare berättar vad de ska rösta på. folkpartiet ("de har bra skolpolitik") och moderaterna ("det är viktigt att unga har jobb"). mitt naiva och blåögda jag tror att unga människor har viljan att kämpa för varandra, att vi ska kämpa"tillsammans". mitt naiva och blåögda jag tror inte att unga människor redan kan ha blivit så själviska och omänskliga att de röstar blått. sandpapper slipar till magsårets kanter. slamsigt och blod.

det är alltid viktigt att rösta. så är det ju. och alla får rösta på det de vill. men det gör mig såförbannat ledsen och frustrerad när människor röstar på ett parti bara för att de alltid har röstat på just det partiet. eller för att deras mammor och pappor alltid gjort det. eller brorsor eller syrror. när en person som säger sig vara ointresserad av politik, som menar att den inte vet något, kan ha en diskussion och tycka si och så, men inte fatta att det är just politik vi pratar nu. alla i vårt samhälle har någon slags åsikt. och har man en åsikt har man ett intresse för politik. man vill något. personer som tycker sådant som så uppenbart står för den ena sidans ideologier, men ändå röstar på den andra för att "mamma alltid gjort det", "jag är ju ändå så ointresserad så jag tänker att jag kan ge henne min röst". gaaaaahhh, ilska och rädsla! det är dem här personerna som är farliga. de är dem som förstör. de som egentligen tycker något annat men bidrar till att få ett sämre samhälle. även utifrån deras egna syn.

det finns så mycket att säga. så mycket att prata om. så många bra argument. men det viktigaste och mest grundläggande är att vi måste ta hand om varandra. om vi inte vill ha ett själviskt och egoistiskt samhälle där vi bara bryr oss om vår eget välmående (och familjens som göran hägglund säger)? jag vill inte ha det i alla fall. om vi inte slutar tänka på oss själva, och tycka att argument som "han har alltid kämpat så mycket" berättigar att man röstar på moderaterna eftersom det är "så mycket lönsammare för mitt miljonföretag", slutar vi inte med det kommer vi att få ett samhälle där de rika är rikare och de fattiga fattigare. ett samhälle där omvänd robin hood-lag råder (som frida sa igår). ta från de fattiga och ge till de rika. för det är just det som händer just nu. just det som sänkt skatt innebär. det är reinfeldt och hans polare von Sheithoeg som får flera tusenlappar extra i månaden. gunilla på långvården får bara dyrare faktura från ryggspecialisten.

se till att rösta idag! den som glömmer får stryk, den som skiter i det kan ta och häfta igen munnen kommande fyra år. vill egentligen säga att den som röstar blått dör, men det får man ju inte. varken tvinga eller döda. men ta och tänk till. riktigt ordentligt. du som tänker rösta blått. varför gör DU det? det är lätt att förblindas av alla småfrågor som absolut är viktiga, men inte avgörande. det är inte där skillnaden ligger. det är inte bara folkpartiet som tycker att det är viktigt att äldre ska få leva tillsammans, som det står på en av deras miljoner valaffischer. det ser liksom inte lika bra ut med "äldre ska få leva tillsammans, vissa i slott, andra i containrar". nä, det handlar alltså om ideologi, och av någon väldigt förvånande, misstänkt konstig anledning, pratar den blå sidan knappt om sin ideologi. kanske för att ta från de fattiga och ge till de rika inte passar ihop med "det nya arbetarpartiets" yttre. kanske för att det skulle vara svårare att lura folket, och få dem att tro att de bryr sig. nä tacka vet jag affischer med ett rätt och slätt –HÅLL IHOP!

lars-magnus harald christoffer ohly.

mänsklig, människa, tågmästare.

kurtiiiis blooow

2010-09-18T07:47:00.000-07:00

idag gör csn mig tokig. för första gången. så jag får ont i magen. riktigt ont.

men det tänker jag skita i ikväll. försöka ignorera. kan ju inte göra något under helgen ändå. om ett par timmar kommer finingarna josefine, frida och tove hit. yey! vin och tilltugg. sen dansskorna på och trampa iväg mot strand och kurtis blow. som jag längtat.

nu (efter en tvårätters middag bestående av tacos och en skål grädde med lite apelsin och russin(!)) ska jag bege mig ut i regnet, till matrebellen. sen hem. fixilixa mig, svänga ...

hannapanna

2010-09-17T14:50:00.000-07:00

ikväll var en fin kväll! vackra hanna var här och förgyllde. tacos, glass, choklad, politik och skvaller. fint. hon är fin den. snart igen så.

dansa mera!

2010-09-17T00:53:00.000-07:00

dans är grymt! tänk sicka grymma människor det finns. i sverige. is stockholm.

"dansa för kärleken rösta för kärleken"

2010-09-16T23:26:00.000-07:00

efter regn kommer sol

frida på sniskan

vår fina fixare! stoltare har jag knappt varit!

vad mer behöver sägas?

dans dans dans. kärlek kärlek kärlek. till och med poliserna dansade. som några timmar tidigare bråkat med demonstranter. dans säger mer än alla gatstenar och arga ord som finns! bra arkeolog 8! sluta inte nu!

såriga läppar och bristande karaktär x2

2010-09-15T08:41:00.000-07:00

jag är sämst på att jobba hemifrån. finns så mycket annat kul. eller egentligen inte. inte kul i alla fall. bara annat att göra. bristande karaktär no. 1

min läppar svider. såriga. av massor av rostade och saltade solrosfrön. och russin. jobba hemifrån får en liksom att dra sig till skafferi och kyl. och affären kunde inte köpa godis idag igen. eller fick inte köpa godis idag igen. nog att jag gav vika igår. och i affären är det så lätt att intala sig själv att russin och solrosfrön, det är minsann ingen fara. frukt och frön. inte ens nötter. att det är torkat och fullt av socker, rostat med olja och saltat är bara att ignorera. har i för sig ätit en tallrik vaniljglass redan idag. bristande karaktär no. 2

slutsats:

i framtiden måste jag ha ett ställe att jobba på. om det inte är på en redaktion, någonstans att frilansa ifrån.

solrosfrön är farligt för läpparna.

jag har sämst karaktär i hela världen.

fotouppgift 2: penna

2010-09-15T00:35:00.000-07:00

2010-09-15T00:34:00.000-07:00

gick upp halv åtta för att skriva. klockan är halv tio. har inte börjat. hur ska jag hinna? vad ska jag göra? varför schabblas allt till hela tiden?

snodda bilder ...

2010-09-12T14:50:00.000-07:00

... av josefine. men pannkakskvällen kan inte förevigas nog.

mycket pannkakor

lite pannkakor

sen var de slut.

Fotouppgift 1: Skeende

2010-09-12T01:51:00.000-07:00

new dance show - 80's n 90's

2010-08-31T15:56:00.000-07:00

jag har bilder från grekland. tusen tankar jag skulle kunna dela med mig av. men när känslorna känns som blandsaft och något gnager på ångestnerven är det bättre att fördriva tankarna med att titta på sådant här. fantastiskt får jag säga. varför finns inte tv-shower av detta slag numera?

greeek style!

2010-08-19T04:03:00.000-07:00

nu åker jag! åh äntligen! stressad som vanligt. om fem ska jag va uppe hos morfar, säga hej då. men vad sjutton. nu åker jag! härligt

(såg att dt skulle regna en dag. attans. håller tummarna för sol sol sol!)

nu ska jag bli greeekish!

peace alla!

nu äntligen. snart. avantgarde.

2010-08-18T13:14:00.000-07:00

dagar

2010-08-08T10:48:00.000-07:00

igår var det födelsedag. började med en jobbig natt med illamående, huvudvärk och nästan ingen sömn. vid ett-tiden klev jag upp, gjorde farmors "för att kunna sova"-tips. varm mjölk med honung. en kanelbulle slank ner. efter att har lagt huvudet där fötterna ska vara och fötterna där huvudet ska vara, somnade jag till slut.

klockan ringde. gick ut i badrummet. såg att hakan fyllts av äckliga prickar i färgen vit. hm, bra start på dagen. efter en stund kom jag på - juste, 7 augusti, min födelsedag.

efter en stund klev jag in i köket. farmor och bengt åt gröt. på bordet låg ett rosa paket. fyra fina pocketböcker, ett kort och femhundra spänn förgyllde min morgon så mycket det gick, medan bölderna värkte på hakan.

födelsedagen till ära var det ännu en dag på jobbet som gällde. inte mig emot egentligen. trivs kanonbra. men med en rinnande näsa, lätt illamående och snurrig skalle blev det varken den jobbdag eller födelsedag jag kommer att minnas om sisådär 20 år. eller två.

men uj vad glad jag blev när jag loggade in på facebook. även om jag vet hur det är. man ser att någon fyller år, skickar ett grattis. men vad gör det? det värmer ändå att se att så många tog sig lite tid och knappade in de sex bokstäverna på min vägg! tack alla fina!!!

tillbaka till klagandet.

idag jobbar jag tio timmar. med en förkylning på sin spets har jag åkt bil till mellerud, pratat med några som byggt en båt de lämnar sverige i. för gott. sjukt avundsjuk! ska jag också minsann göra när jag är pensionär. lämna gråhet och kyla.

men det är långt dit (tur nog) och i nuläget får jag kämpa för att ens få till en sista minuten-tripp till nåt turistland! jag vill åka! snäll åk med mig!!? (kan typ de två sista veckorna i augusti. någon?).

det här kan snart vara jag ( fast i en yngre och förhoppningsvis kvinnligare version). ni kan mitt nummer, så ring och gör mig glad. häng med till varma fina breddgrader! (för säkerhets skull:0739993439).

nu sitter jag i alla fall ensam på en ödslig redaktion. frukt kvar i påsen, godiset är slukat (ännu en gång, om sommaren började relativt hälsosamt har jag tagit igen det senaste veckan). huvudet svullet av snor, näsan rinner. ute är det grått. om två timmar och en artikel ska jag hem. bara det inte regnar.

nu ska jag skriva. annika östbergs sommarprat i bakgrunden.
kanske inte har det så fasligt jobbigt ändå ...

en söndag på jobbet:

2010-07-25T08:08:00.000-07:00

en redaktion
en journalist
en färdigskriven artikel om en bok
en fryst laxrätt med klyftpotatis som smakade unket
en snart uppäten godispåse innehållande många lysmelk och geishor
en blaskig kopp maskinkaffe med pulvermjölk
en illamående mage
en trött skalle från gårdagens vin- och öldryck
en regnig utsikt
en stunds tv-titt
en bil påväg för halvtimmes färd
en kyrka väntar
en klassisk konsert med operasång och piano
en artikel ska bli skriven

ganska bra jobb man har, säger hon och stoppar in en chokladbit

det var en dag på slottet ...

2010-07-16T06:51:00.000-07:00

här sitter man på en redaktion. ganska så enslig. plötsligt var allt arbete slut och efter två ganska hårda veckor finns det inget att göra. i väntan på att nyhetsbossen ska lägga upp ett nytt jobb åt mig, vattnade jag blommorna. skjutjärnsjournalist? kanske snarare solrosjournalist, eller kanske garderobblomsjournalist.

anledningen till att det inte finns så supermycket att göra idag skulle jag tro beror på helgens fallens dagar. nämligen sommarens höjdpunkt i trollhättan. vi vänersborgare hänger motvilligt på. fokus ligger alltså på allt som ska hända, och händer redan nu, där. själv ska jag ta mig ett besök i den "stora staden". men inte som journalist utan alldeles vanlig civil sommarpartajare. fyllekajja eller lite lagom nykter vet jag inte. hoppas på det senaste.

ttela-tiden hittills har i alla fall varit fin. lärt mig massor. började med en hårdkörarvecka. måndag till söndag (hade tolkat schemat fel. trodde inte jag jobbade helger, men tydligen betyder ordet "helg" att man jobbar helg och inte att man har "helg"), varav söndagen var ett tiotimmarspass. helgen var jag dessutom ensam med fotograf. kul, bra och allt sånt ... å förresten toppade jag ettan häromsistens. i måndags tror jag det var närmare bestämt. lite stolt får man väl vara?

vänersborg har gjort mig gott denna gång. farmor och bengan är härliga hyresvärdar. lite mycket sötsaker och annat gräddigt dock. men, vad sjutton.
har hunnit med en hel del gött häng med fina vänner. anna, hanna och några till. filmer, fikor, promenader, godis och sånt som sommaren hör till. inte så mycket solande dock. lyckas matcha in regn med ledighet. inte bra.

nu svamlar jag bara och slänger ut ord så det blir ett sånt där inlägg som alla fjortisar skriver som handlar om allt de gjort under dagen typ att de gått på toa och sett en snygg kille eller typ som när vissa uppdaterar statusen på facebook och skriver vad de åt till frukost trots att det är samma sak som de åt dagen innan och det vet man eftersom de skrev det den dagen också och vem behöver egentligen punkter?

och appropå rubriken. fick bara lust att skriva så.