många långa texter. skrivsuget satte i. läs allt!
nu är brolle på tv. han är ganska så söt.
inför vintrarna brukar jag önska mig snö. ett litet vitt pudertäcke som fixar till julstämningen. efter nyår får det gärna smälta bort. fort som attans. utan att lämna kvar en uns slask.
när denna vinter blev till dopparedagar önskade jag mig ingen snö. nä ingen alls ville jag ha. hoppades på en vinter med grå bar asfalt, plusgrader och converse-skor. antagligen har jag inte varit snäll i år för en uppfylld önskan vad gäller snö är det minsta jag fått. och nu...
man sätter sig på bussen till vänersborg, möts av världens snöhögar, kyla och blåst. bilar står parkerade lite varstans på gatorna för att de inte får plats längs med trottoarerna tack vare de meterhöga snödrivorna. vi fotgängare får med spända ben ta oss fram på bilvägen, akta oss från att halka och bli påkörda av en kanande bil. ja, här gick jag på vägen och tänkte att det kan ju inte bli värre...
det kan det.
när helgen närmar sig utfärdar smhi en klass två varning, vilket betyder 30-40 cm snö och nordanvind!! detta vita ängladamm, som egentligen är förklädd djävulsfylld vattenmassa, får den vackraste blå himmel att kännas dunkel. insnöad har jag vart, om än de var otroligt mysigt med varm choklad och kanelbullar, så är snön något vi måste kämpa emot. jag vet, tänk på haitianerna som marita sa (eller var det björn?), men nä. denna gång tänker jag inte tänka på haitianerna. denna gång tänker jag på stackars oss i vänersborg som får frysa om fötterna och tråkandes får sitta inne och allt vi gör är att äta och äta och äta. stackars oss. tacka vet jag våren, tacka vet jag sommaren, tacka vet jag bar mark, tacka vet jag karibien.... tacka vet jag växthuseffekten!
vart är den förresten?
för att hedra vår och sommar kommer här några bilder från dessa årstider:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar