baryshnikov

jag ska få se se baryshnikov och ana laguna. de två största dansarna i världen. för er som inte riktigt förstår er på det där med dans så kan man, som kära becca sa igår, jämföra det med att se jimi hendrix. typ. åh, det ska bli så fantastiskt! grämde mig massor över att jag inte såg föreställningen senaste den var på dansens hus, och nu ska jag för det! 21 december klockan 19 är det dax!

allt finns ju på internet. eller hur? så brukar det ju heta. men varför finns inte just det man letar efter? och inte har nån lust eller tid att gräva fram? jag ska hitta ett europareportage jag gillar. jobbigt när man ska gilla saker. alltså jag menar att det är jobbigt att få en order om att leta upp något man gillar och sen kunna motivera det. men det är ju bra träning för att ta reda på vad man gillar  och sedan kunna göra det lika bra (eller ännu bättre såklart). 

igår var jag på anna vnuks föreställning hårdare snabbare. hon är då underbar. känsla som ingen annan. man känner verkligen det känslor hon vill förmedla. hon gör verkligen sin egen grej vilket jag beundrar nåt enormt. så mycket att jag idag på kreativitetslektionen (med den även så fantastiske andrew redman som är vän och bandmedlem med sara ruddock!) på frågan vad vi får inspiration från svarade anna vnuk! och maggie broman, som nog faktiskt inspirerat mig ännu mer. inte bara som dansare utan även i livet. hur klyschigt det än låter. hon har förändrat mitt tänk, framför allt kring konst, men även en hel del annat.

ikväll ska jag dricka vin med becca och josse. kanske gå till nån bar. mysigt!

förresten fikade jag ju med min mentor, ingemar. ytterst trevligt och givande. kommer mer om det senare. nu måste jag hoppa in i duschen. reportaget får vänta.